svårt att sova

BestFriendsForEver. Den raden av ord. Som alla nyfunna vänner säger. "det  blir vi för alltid"
Vi kan skaffa lägenhet tillsammans när vi flyttar för att gå högskolan.
Går det? Att vara vänner livet ut? Jag vill tro på att det går, jag vill att det går. Men hela tiden händer det något, något som gör så att vännerna försvinner. Och andra vänner ersätter. Jag gillar inte dessa byten. Att man måste acceptera att dom lever kvar, fast inte i sitt egna liv. Utan nu helt plöstligt delar dom med sig om dom där hemligheterna man själv fick bevara går nu till någon annan. En ny, deras nya. Sen jag då? Hur blir det med mig? Det är en fråga jag alltid ställer mig, hur blir det nu? Jag vill inte vara ensam. Jag klarar mig inte ensam. Dessa svaren får svar tillslut. Man hittar nya människor. Men tiden innan man hittar dom nya. Är jobbig. Jag har gjort det förut men vill inte igen. Inte nu, inte på gymnasiet, bara inte nu. Inte 20 dagar före min födelsedag. Jag vill inte.
Jag förstår att detta tillhör livet men snälla att det inte kunde vänta. Till sommaren. Då allt är mycket ljusare även fast livet inombords är lika mörkt som det är under en sten. Det hade varit okej.
Nu vet jag inte, jag vill bara vakna upp och hoppas att jag drömmer. Drömmer den hemskaste mardrömmen på länge.
Godnatt